Jaha. Utmanad blev man alltså :o)

Vad tänder jag på?



Angelin skickade mig en utmaning att berätta vad jag tänder på. Så det är la bara att krypa till korset och berätta antar jag.



Först och främst så tänder jag väl olika på olika personer tror jag.

Dels så finns det ju dom där man ibland ser som är så magiskt vackra och får pulsen att rusa iväg så det nästan börjar ryka ur öronen på en och ens fantasifunktion aktiveras till 220%. Alltså dom där kvinnorna som man springer in i lyktstolpar osv för. när man möter dom. Det är inte ofta jag möter sådana kvinnor men det har hänt, jag har t.o.m hamnat in i en lyktstolpe just därför, men då cyklade jag. :o)



Annars så har jag rätt svårt att tända på någon som jag inte känner ordentligt. För det som tilltalar mig allra mest är hur just DEN personen och personligheten är/blir tillsammans med mig. Jag tittar nog oerhört lite på utseende utan det är just personligheten .



Hur är då personligheten som tänder mig? Nu blir det svårt, för det kommer bli en oerhörd massa motsägelser. Jag kan bli oerhört tänd på hon som är ute på jakt, hon som utmanar mig, triggar mina allra mest primala tankebanor där det bara är mitt hormonella jag som får styra. Alltså hon som jag VET är livsfarlig för mig i stunden och som bara är en virvlande dans av lustar för mig. HENNE tänder jag på.

MEN!

Jag tänder på den här kvinnan som är lite tyst och undfallande också. Den här kvinnan som egentligen inte så mycket vill synas, hon som väcker mitt behov av att bry mig om, vårda, möta och mötas. Den här kvinnan som möter mitt intellektuella jag och som jag kan ge mig in i oändliga diskussioner med. Diskussioner som kan bära iväg i de mest oväntade riktningar. Jag tänder på hon som liten kan krypa ihop i min famn och som i den känner sig trygg. Hon som är trygg i vetskapen om att jag ALDRIG någonsin kommer vilja göra henne illa och som vågar lägga sin själ alldeles naken framför mig. Och naturligtvis där jag kan göra alldeles detsamma. Jag tänder på hon som kan se MIG och alla mina sidor, både dom onda och dom goda som en tillgång som berikar det som vi kan skapa gemensamt.

Jag tänder på hon som låter våra själar mötas och känna varandra, känna att man skapar en bubbla av samhörighet. Jag tänder på hon som fullständigt vill ge sig till mig, när jag vill ge mig fullständigt till henne. Jag tänder på hon som bara ÄR.

Ibland vet jag helt enkelt inte vad det är jag tänder på, men en del kvinnor påverkar mig som sjutton utan att jag på något sätt kan sätta fingret på VAD det är som påverkar mig så. Det bara är så, dom påverkar mig. Det finns inget som helst mönster hos dessa personer mer än att det bara helt enkelt ÄR något. En känsla av att jag helt enkelt inte kan få nog av den personen.

Tja när jag läser det här så får jag nästan känslan av att jag tänder på allt och alla. Så är det nu inte, gudskelov måste jag säga, för hu vad jobbigt det skulle vara att ständigt gå omkring och vara tänd på än det ena och än det andra. Totalt sett så är det ganska få personer som påverkat mig på så sätt att jag verkligen känner mig tänd på dom. Jag är glad att det är så, för det är en känsla som för mig känns rätt lyxig och exklusiv. Så VILL jag att det ska kännas också.
//Uffe